publicerad: 2021  
stavelse stavelsen stavelser
stav·els·en
substantiv
sta`velse
rytmisk enhet i talet, som vanligen består av vokal med före­gående och/eller efter­följande konsonant(er)
stavelsegräns; stavelsestruktur; stamstavelse
ordet "stavelse" har tre stavelser; franska ord har för det mesta betoningen på sista stavelsen
äv. i fråga om (fågel)läte
skogs­duvans läte med två stavelser, ring­duvans med fem
äv. i ut­tryck för förtigande eller dylikt av något
det stod inte en stavelse om demonstrationen i tidningen
sluten stavelse stavelse som slutar på konsonant
öppen stavelse stavelse som slutar på vokal
belagt sedan 1602; till stava