publicerad: 2021  
stiltje stiltjen
stiltj·en
substantiv
[stil`tje]
total från­varo av vind särsk. på sjön
segel­båtarna som tidigare haft stiltje begagnade kvälls­brisen för att ta sig hem; det var till­fällig stiltje före åsk­vädret
äv. bildligt låg aktivitet
det var stiltje på jobbet under mellan­dagarna
belagt sedan 1784; av nederländska stilte med samma betydelse; till 1stilla!!