publicerad: 2021  
stupstock stup­stocken stup­stockar
stup|­stock·en
substantiv
stu`pstock
historiskt trä­ställning som en döds­dömd person lade huvudet på vid av­rättning med svärd eller bila
mördaren fördes till stup­stocken
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag); fornsvenska stupostokker, till stupa 'prygla'