publicerad: 2021  
1stylta styltan styltor
stylt·an
substantiv
styl`ta
vanligen plur. stång med fot­stöd, en för var­dera foten, av­sedd för gång en bit ovan­för marken mest anv. som lek­redskap
gå på styltor
äv. bildligt
han hade långa smala styltor till ben
belagt sedan ca 1635 i sin nuv. bet.; jfr fornsvenska stylta 'stöd; krycka'; jfr ur­sprung till stolle, stolt, 2stulta
2stylta styltade styltat
verb
styl`ta
gå stel­bent och otympligt som på styltor
stylta (någonstans)
belagt sedan 1681
styltastyltande