publicerad: 2021  
stöppla stöpplade stöpplat
verb
stöpp`la
ge (målad yta) matt, kornigt ut­seende genom att stöta pensel mot den
någon stöpplar något
belagt sedan 1892; trol. av äldre tyska stupfeln, stüpfeln 'stöta lätt'; besläktat med stöta
stöpplastöpplande, stöppling