publicerad: 2021  
sucka suckade suckat
verb
suck`a
● hörbart dra djupt efter andan och släppa ut luften igen som ut­tryck för trötthet, resignation, sorg el. annan känsla (ibland med ton­vikt på detta)
någon suckar (över någon/något/sats)
någon suckar (över någon)
någon suckar (över något)
någon suckar (över sats)
hon suckade upp­givet; sucka av lättnad; han suckade ofta över deras brist på engagemang
○ äv. som ett slags anförings­verb
någon suckar (något/sats)
någon suckar (något)
någon suckar (sats)
"Om jag än­då hade ringt", suckade hon
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska sukka, sokka; trol. besläktat med 1suga!!
suckasuckande, suck