publicerad: 2021  
1suverän suveränt suveräna
suver·än
adjektiv
suverä´n
1 helt själv­ständig om stat
de många nya suveräna staterna i Öst­europa
○ ibland bildligt som helt och hållet bestämmer själv
i tros­frågor bör den en­skilda människan vara suverän
belagt sedan 1635; av franska souverain 'högst; härskare'; till lat. sup´er 'över'; jfr ur­sprung till sopran
2 över­lägset skicklig
suverän (i/på något)
suverän (i något)
suverän (på något)
suverän (på att+verb)
en suverän pianist
○ ibland äv. (i fråga om resultat i tävling eller dylikt) överlägsen
en suverän seger; hon var i suverän ledning
○ äv. all­männare utomordentlig
ett suveränt läke­medel; han klarade 2,35 med suverän lätthet
belagt sedan 1734
2suverän suveränen suveräner
suver·än·en
substantiv
suverä´n
● (en­väldig) härskare
○ nu­mera vanligen bildligt över­lägset skicklig idrottare
Ingemar Stenmark, alla tiders suverän i slalom­backen
belagt sedan 1656