publicerad: 2021  
särkullbarn särkull­barnet, plural särkull­barn, bestämd plural särkull­barnen
eller
särkullsbarn särkulls­barnet, plural särkulls­barn, bestämd plural särkulls­barnen
sär·kull|­barn·et, sär·kulls|­barn·et
substantiv
sä`rkullbarn el. sä`rkullsbarn
● sär­skilt juridik person som är barn till (bara) en av två makar eller sambor
den efter­levande maken vill ofta und­vika att dela med sig av sitt giftorättsgods till den av­lidnes särkull­barn
belagt sedan 1981