publicerad: 2021  
tadel tadlet
tadl·et
substantiv
ta´del el. tad´el
1 något ålderdomligt klander
tadel (av/mot någon/något)
tadel (av någon)
tadel (av något)
tadel (mot någon)
tadel (mot något)
gå fri från tadel; stå över allt tadel
belagt sedan 1733; av tyska Tadel med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.
2 något ålderdomligt i vissa ut­tryck (karaktärs)fel
en riddare utan fruktan och tadel
belagt sedan 1753