publicerad: 2021  
taffel taffeln tafflar
taffl·ar
substantiv
taff´el
1 stort, förnämt fest­bord
○ äv. om själva mål­tiden
hålla taffel
bryta taffeln resa sig från (det festliga) mat­bordetefter en ut­sökt mid­dag var det dags att bryta taffeln och låta dansen börja
belagt sedan 1619; av lågtyska taffel, tyska Tafel med samma betydelse; samma ord som tavla
2 typ av piano med liggande rektangulär resonans­låda vanlig under 1800-talet
belagt sedan 1864; till tyska Tafelklavier med samma betydelse; till taffel 1