publicerad: 2021  
tavla tavlan tavlor
tavl·an
substantiv
ta`vla
1 (in­ramad) regel­bunden skiva att skriva eller rita på eller att fästa med­delanden på och vanligen av­sedd att hängas upp på väggen
dagens program åter­finns på tavlan i entré­hallen
äv. om skiva med visst mönster eller dylikt för andra syften
darttavla; måltavla; piltavla; urtavla
skottet träffade inte ens tavlan
spec. om en typ av sjö­märke med en stor trätavla
äv. i sammansättn. förteckning (med bild)
äv. försvagat i sammansättn.
svarta tavlan den vägg­fasta (svarta) skrivtavlani klass­rum eller dylikt: läraren brukade skriva upp veckans läxa på svarta tavlan
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska tafla '(trä- el. sten)skiva (med bild och skrift); tabell'; ur lat. tab´ula 'bräde; växlarbord; tavla'; jfr ur­sprung till tabell, tabelras, 1tablå!!, tabulator, taffel, table d'hôte, tävla
2 (in­ramad) konstnärlig bild vanligen för upp­hängning på vägg
altartavla; tavelförfalskare; tavelgalleri; tavelram; tavelsamling
måla en tavla; en vacker tavla med havs­motiv hängde över fåtöljen
äv. bildligt om vackra (natur)scenerier eller dylikt
när de kom upp på berget ut­bredde sig en hän­förande tavla fram­för dem
göra en tavla göra ett svårt miss­tagmål­vakten gjorde en tavla som mot­ståndarna inte var sena att ut­nyttja
vacker som en tavla se vacker
belagt sedan ca 1325 Westgöta-Lagen