publicerad: 2021  
tak taket, plural tak, bestämd plural taken
tak·et
substantiv
● (in­sida eller ut­sida av) den översta, skyddande delen av byggnad eller rum el. annat ut­rymme där man kan vistas, t.ex. for­don
JFR golv, vägg
takbelysning; takfönster; taklampa; taklucka; takmålning; taktegel; innertak; plåttak; sadeltak; yttertak
taket (på något) ett tak (för något)
i taket hängde en prakt­full ljus­krona; de låg på taket och solade; husen har branta, ut­skjutande tak; husen har tak med sol­fångare; bilen hamnade på taket
○ i tekniska samman­hang äv. inne­fattande bärande delar i tak­konstruktionen
ett tak består av tak­lag och tak­täckning
○ ofta med tanke på hela byggnaden
samla alla institutioner under ett tak; få tak över huvudet
○ äv. bildligt övre begränsning särsk. av ut­gifter och dylikt
JFR golv
kostnadstak; lånetak; pristak; räntetak
chefen ville sätta ett tak både för löner och från­varo
brutet tak tak med vinklat tak­fallde bor i en charmig tjugo­tals­villa med brutet tak
det är högt i tak även av­vikande åsikter får komma till ut­tryckåsikts- och yttrande­friheten kräver att det är högt i tak i den politiska debatten
från golv till tak se golv
glädjen står högt i tak se glädje
gå i taket (av ilska) var­dagligtbli våldsamt upp­rördhan gick i taket av ilska när han hörde hur mycket firmans vd fick i bonus
ingen fara på taket se fara
kors i taket se kors
slå klackarna i taket se klack
belagt sedan förra hälften av 1300-talet ; 1945 i bet. 'övre gräns'; fornsvenska þak; gemensamt germanskt ord, besläktat med lat. teg´ere 'täcka'; jfr ur­sprung till däck, tegel, toga, täcka