publicerad: 2021  
tarvlig tarvligt tarvliga
tarv·lig
adjektiv
tar`vlig
● som bryter mot grund­läggande regler för hän­syn och rent spel på ett simpelt och klumpigt sätt; om person el. handling
JFR billig 3, lumpen, nedrig, vulgär
tarvlig (mot någon)
en tarvlig, låg­sinnad typ; tarvliga debatt­metoder där mot­ståndarens familjeförhållanden ut­nyttjades
○ äv. okultiverad
en tarvlig uppkomlings­typ
○ äv. utan direkt klandrande inne­börd ålderdomligt enkel, torftig
en tarvlig mål­tid
belagt sedan ca 1715; jfr fornsvenska þarvliker 'behövlig; nyttig'; till tarv