publicerad: 2021  
1tilta tiltan tiltor
tilt·an
substantiv
til`ta
● smal jord­remsa som vid plöjning vänds av ett plogskär
belagt sedan 1818; sv. dial. tilt(a); trol. besläktat med tälja
2tilta tiltade tiltat
verb
til`ta
● få att luta (mera)
tilta (något)
man får inte tilta flipper­spelet
○ spec. föra (kamera) i vertikalled
"Tilta mot molnen!" ropade regissören
belagt sedan 1970; jfr ur­sprung till 1tilta; ev. dock besläktat med engelska tilt 'luta; vicka' och med 1tulta
tiltatiltande, tiltning