publicerad: 2021  
tork torken torkar
tork·en
substantiv
[tår´k]
1 an­ordning för torkning vanligen genom på­skyndad av­dunstning
hårtork; varmluftstork
○ äv. bildligt starkt var­dagligt vanligen bestämd form sing. alkoholistanstalt
han hamnade på torken
belagt sedan 1828; till 2torka 1
2 vanligen obestämd form sing. torkning
torkhandduk
skjortorna hängde på tork; kläderna låg upp­radade till tork
belagt sedan 1735