publicerad: 2021  
trassla sig trasslade trasslat
trassl·ar sig
verb
trass`la sig
1 ibland med partikel, t.ex.fram med möda förflytta sig (fram­åt)
någon trasslar sig (fram) någonstans
han trasslade sig fram på höger­kanten och slog sedan ett in­lägg mot mål
belagt sedan 1781
2 ibland med partikelntill bli tilltrasslad
något trasslar (till) sig
håret trasslade till sig i den hårda vinden; flagg­stångs­linan trasslade sig så flaggan fastnade halv­vägs
○ strula
det/något trasslar (till) sig
något trasslar (till) sig
det trasslar (till) sig
det trasslade (till) sig för dem i passkontrollen
belagt sedan 1844