publicerad: 2021  
trumf trumfen, plural trumf el. trumfar, bestämd plural trumfen el. trumfarna
trumf·en
substantiv
● (kort i) färg som vid en kort­spels­omgång till­delas större värde än de övriga så att dess lägsta kort är mer värt än det högsta i de övriga färgerna
trumfkort
hjärter blev trumf; Syd stal med sin sista trumf
○ ofta bildligt i ut­tryck för för­del­aktigt läge el. effektivt medel
mot­parten hade många trumf på hand i förhandlingarna; folkets offervilja var det lilla landets enda trumf i kriget
belagt sedan 1684; via tyska av medeltidslat. trium´phus 'ett slags spel med målade kort'; samma ord som triumf