publicerad: 2021  
1turkos turkosen turkoser
turk·os·en
substantiv
[-å´s] el. [-o´s]
en blå­grön ädel­sten
äv. om mot­svarande mineral
äv. om mot­svarande färg(nyans)
kjolen gick i turkos
belagt sedan 1430–50 (Hertig Fredrik av Normandie); fornsvenska torques, turkos; av franska (pierre) turquoise med samma betydelse, eg. 'turkisk sten'
2turkos turkost turkosa
turk·os
adjektiv
[-å´s] el. [-o´s]
blå­grön som turkos
turkost nagel­lack
belagt sedan 1903