publicerad: 2021
1turkos
turkosen turkoser
turk·os·en
substantiv
●
en blågrön ädelsten
○
äv. om motsvarande mineral
○
äv. om motsvarande färg(nyans)
kjolen gick i turkos
belagt sedan 1430–50 (Hertig Fredrik av Normandie);
fornsvenska torques, turkos; av franska (pierre) turquoise med samma betydelse, eg. 'turkisk sten'
2turkos
turkost turkosa
turk·os
adjektiv
●
blågrön som turkos
SE
1turkos
turkost nagellack
belagt sedan 1903