publicerad: 2021  
typisk typiskt typiska
typ·isk
adjektiv
ty´pisk
● som sär­skilt tydligt har de ut­märkande egenskaperna för före­teelsen i fråga
SYN. utpräglad JFR karakteristisk
typisk (för någon/något)
typisk (för någon)
typisk (för något)
typiskt (någon/något)
typiskt (någon)
typiskt (något)
en typisk små­stad; en typisk Hollywoodfilm; en bebyggelse­typ som är typisk för Sverige; smörgås­bordet är en typiskt svensk före­teelse (adverbial)
○ ibland med något förbleknad betydelse och närmast förstärkande el. över­talande funktion
han är en typisk medel­måtta; en typiskt dålig match (adverbial)
○ äv. med tanke på en­staka egenskap som sär­skilt ut­märker någon/något karakteristisk
det är typiskt (för) henne att komma för sent; hans typiska sätt att gå
○ äv. för att ut­trycka miss­nöje
det är typiskt att det måste börja regna just nu!
belagt sedan 1766