publicerad: 2021  
täkt täkten täkter
täkt·en
substantiv
● vanligen i sammansättn. plats (i naturen) med riklig före­komst av något som går att ut­nyttja och där­för regel­bundet samlas in
JFR gruva
grustäkt; lövtäkt; torvtäkt; tångtäkt
täkt (av något)
○ någon gång äv. om in­samlandet
belagt sedan 1316 (i ortnamn; (öppet brev utfärdat av Lyder om transaktion med borgare i Åbo (Svenskt Diplomatarium))) fornsvenska täkt 'nyodling'; bildn. till ta; jfr ur­sprung till våldtäkt