publicerad: 2021  
udd udden uddar
udd·en
substantiv
1 spetsig ände på före­mål särsk. vapen el. redskap
JFR spets 1
knivsudd
spetsa bytet på udden; udden på pennan
○ äv. bildligt, spec. (intellektuell) skärpa
en satir utan udd; udden var riktad mot rasisterna
○ spec. äv. sport förmåga att nå önskat resultat
lagets an­fall saknar udd och har bara gjort ett mål på fem matcher
bryta/ta udden av något ta bort anfalls­kraften från någotpremiär­ministern försökte ta udden av kritiken genom att ut­lysa ny­val
spjärna mot udden ur­sprungligen biblisktgöra ett sista försök till mot­stånd
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska udder, odder; gemensamt germanskt ord
2 flik på virkad spets
uddbrodyr
belagt sedan 1554
Det ena vore väl: att vara som man är
Det andra är väl: att mot udden spjärna
Och hade jag den skarpa udden mindre kär
så vore jag som andra, mer än gärna. Gunnar Ekelöf, Envoi (i Om hösten, 1951)