publicerad: 2021
urholka
urholkade urholkat
verb
●
göra hål eller fördjupning i eller genom
JFR
gröpa ur
någon/något urholkar något
någon urholkar något
något urholkar något
en urholkad trädstam
○
äv. bildligt
avlägsna värdefulla element från
lagen om anställningsskydd höll på att urholkas
belagt sedan ca 1740;
sv. dial. holka (ur); bildn. till
hål
urholkaurholkande, urholkning
Droppen urholkar stenen.
Talesätt med innebörden att ett långvarigt arbete till sist ger resultat (efter en formulering av den romerske skalden Ovidius, död 17 e.Kr.)