publicerad: 2021  
utfylla utfyllde utfyllt, presens utfyller
verb
u`tfylla
● ofta lös förbindelse, se fylla ut låta fyllas av
utfylla något (med något/att+verb)
utfylla något (med något)
utfylla något (med att+verb)
○ äv. upp­ta (det tomma) ut­rymmet i an­slutning till
de 1 000 åskådarna ut­fyllde läktar­utrymmet väl
belagt sedan 1585
utfyllautfyllande, utfyllning