publicerad: 2021  
utfälla utfällde utfällt, presens utfäller
verb
u`tfälla
● vanligen lös förbindelse, se fälla ut fram­kalla utfällning av
någon/något utfäller något (ur något)
någon utfäller något (ur något)
något utfäller något (ur något)
vid elektrolysen ut­fälldes koppar
belagt sedan 1800
utfällautfällande, utfällning