publicerad: 2021
utredare
utredaren, plural utredare, bestämd plural utredarna
ut|red·ar·en
substantiv
●
person som utreder viss fråga för myndighet eller dylikt
SE
utreda
en statlig utredare
○
ibland om person som (huvudsakligen) har utredningsverksamhet som yrke
en utredare på Migrationsverket
belagt sedan 1512 (testamente upprättat i Åbo av Clemet Howenskel (Arwidsson));
fornsvenska utredhare