publicerad: 2021  
utsträcka utsträckte utsträckt, presens utsträcker
verb
u`tsträcka
● äv. lös förbindelse, jfr sträcka ut ge större om­fattning i viss riktning
JFR utvidga
någon utsträcker något (till något)
de ut­sträckte sin semester­resa till Norge
○ äv. mer abstrakt
ett EU ut­sträckt till Öst­europa
belagt sedan 1536
utsträckautsträckande, utsträckning