publicerad: 2021  
utstå utstod utstått utstånden utståndna, presens utstår
ut|­står
verb
u`tstå
äv. lös förbindelse, jfr stå ut ut­sättas för och klara av
någon utstår något
ut­stå obehag; hon fick ut­stå mycket kritik; han fick ut­stå spott och spe för sin breda dialekt
belagt sedan 1590; av lågtyska utstan med samma betydelse; jfr ur­sprung till 2stå!!