publicerad: 2021  
uttryck ut­trycket, plural ut­tryck, bestämd plural ut­trycken
ut|­tryck·et
substantiv
u`ttryck
1 (tydligt) fram­förande av viss tanke, åsikt el. känsla eller dylikt; särsk. med hjälp av talade el. skrivna ord
ett uttryck (för något/sats)
ett uttryck (för något)
ett uttryck (för sats)
ge ut­tryck för sina känslor; hon gav ut­tryck för skepsis
spec. äv. med hjälp av an­sikte el. ögon
ett tomt ut­tryck i hennes ögon
äv. all­männare tydligt tecken
hans skämt­lynne tog sig irriterande ut­tryck; graffiti och dylikt kan ses som ett ut­tryck bland andra för ungdomarnas protest­lusta; rädslan för det främmande tog sig skrämmande ut­tryck
belagt sedan 1790; efter tyska Ausdruck med samma betydelse; jfr ur­sprung till intryck
2 naturligt av­gränsad följd av ord ofta med pregnant ut­formning el. inne­håll
kraftuttryck; slanguttryck
idiomatiska ut­tryck; stående ut­tryck; kränkande ut­tryck; hon "dissade" NN:s musik, för att an­vända hennes eget ut­tryck
spec. i ett fast ut­tryck för reservation in­för en viss orda­lydelse an­tydd betydelse
han fick spel, om ut­trycket tillåts
belagt sedan 1773
3 upp­ställning av (matematiska) storheter där ofta en el. flera bok­stäver in­går
ett algebraiskt ut­tryck; förenkla ut­trycket 3x + 2x
belagt sedan 1833