publicerad: 2021
utöva
utövade utövat
verb
●
vara i verksamhet med viss typ av (praktisk) aktivitet
utövare; idrottsutövning
någon utövar något
utöva ett yrke; utöva våld; utöva tillsyn; utöva ledarskap
○
ofta äv. (om levande el. icke-levande företeelse)
verka med någon (abstrakt) kraft eller dylikt
utöva påtryckningar; han utövade ett starkt inflytande över dem
belagt sedan slutet av 1400-talet (H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare);
fornsvenska utöva; efter tyska ausüben med samma betydelse; jfr ursprung till
öva
utövautövande, utövning