SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 vansinne vansinnet van|sinn·et substantiv va`nsinne ● (svårare) sinnessjukdom SYN. galenskap 2 JFR vanvett vansinnesanfall; vansinnesdåd drabbas av vansinne; hon drev honom till vansinne; vansinnet lyste ur hennes ögon ○ äv. försvagat galenskap vansinnesfärd; vansinnestempo ekonomiskt vansinne; nedskärningarna i vården var rent vansinne belagt sedan 1787; till vansinnig SO Alfabetisk lista 1vanna subst. 2vanna verb vanpryda verb vanpryda (van-) vanrykte subst. vansinne subst. vansinne (van-) vansinnesanfall (vansinne) vansinnesdåd (vansinne) vansinnesfärd (vansinne) vansinneskörning subst. Till alla ordböcker