publicerad: 2021  
vapendragare vapen­dragaren, plural vapen­dragare, bestämd plural vapendragarna
vapen|­drag·ar·en
substantiv
va`pendragare
● historiskt ung man som bi­stod en krigare och bar hans vapen i sam­hälle av feodal typ
SYN. väpnare
någons vapendragare vapendragare till någon
○ nu­mera bildligt stridbar an­hängare
NN:s trogna politiska vapen­dragare
belagt sedan 1541; efter tyska Waffenträger, till Waffen tragen 'bära vapen'; jfr ur­sprung till dra, dräkt