SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

vindruta vindrutan vindrutor

vind|­rut·an

substantiv

vin`druta

● fönsterruta fram­till på for­don t.ex. bil; för att förhindra att fart­vinden blåser rakt i an­siktet

SE ¹ruta 2

vindrutetorkare

han fick ett sten­skott i vind­rutan

○ äv. om andra fönster­rutor i for­don

bak­dörrens stora vind­ruta

belagt sedan 1913

SO

Alfabetisk lista

  vindriktning (vind)
  vindroder (roder)
  vindros subst.
  vindrufs subst.
  vindrufs (rufs)
  vindruta subst.
  vindruta (ruta)
  vindrutespolare subst.
  vindrutespolare (spolare)
  vindrutetorkare subst.
  vindrutetorkare (torkare)

  Till   alla ordböcker