publicerad: 2021  
1visa visan visor
vis·an
substantiv
vi`sa
● enkel och var­daglig sång vanligen upp­delad i strofer och berättande el. lyrisk
JFR 1dikt 1, sång 2, 1trall 1
vissångare; barnvisa; folkvisa; nubbevisa; vaggvisa
hon sjöng en liten visa; en visa som han lärde sig som barn
○ ibland äv. om dikt
Höga visan
all­tid samma visa all­tid på samma sätthon har prövat många bantnings­metoder och det är all­tid samma visa, först går hon ner men sedan går hon upp igen
bli (till) en visa bli före­mål för skvaller eller åt­löjehans tunga vid­under till järn­traktor blev en visa på bygden
den gamla vanliga visan på samma sätt som vanligtfilmens flyg­scener är imponerande men i övrigt är det den gamla vanliga visan med kärlek, broderskap och hjälte­mod
halv­kvädna visor an­tydningarjournalisternas frågor har bemötts med halv­kvädna visor och en ovillighet att kommentera
ord och inga visor se ord
samma visa varje gång all­tid på samma sättdet är samma visa varje gång hon ska ha prov, hon väntar in i det sista med att plugga
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska visa 'visa; sång; kväde'; bildn. till 2vis!! med urspr. bet. 'sätt att sjunga'
2visa visade visat
verb
vi`sa
1 ibland med partikel, sär­skiltfram, upp, utan större betydelse­skillnad låta (någon) se något
JFR uppvisa 1
någon visar (någon) någon/något/sats
någon visar (någon) någon
någon visar (någon) något
någon visar (någon) sats
någon visar (fram/upp) någon/något/sats (för någon)
någon visar (fram) någon (för någon)
någon visar (fram) något (för någon)
någon visar (fram) sats (för någon)
någon visar (upp) någon (för någon)
någon visar (upp) något (för någon)
någon visar (upp) sats (för någon)
hon visade dem sin nya lägenhet; han nickade för att visa att han inte sov; barnen visade (fram) sina presenter; han visade (upp) sin nya flick­vän
○ äv. utan av­sikt
han visade symptom på motorisk afasi; hon visade inga tecken till förvåning
○ äv. om mät­anordning och dylikt
något visar något
klockan visade halv sju; hastighets­mätaren började visa upp­åt 120
○ äv. försvagat
visa förståelse; visa känslor; visa hän­syn; visa respekt för traditionerna
visa fram­fötterna se framfot
visa klorna se klo
visa lejon­klon se lejonklo
visa vad någon går för se gå
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska visa; gemensamt germanskt ord, urspr. 'göra vetande'; bildn. till 1vis!!
2 ge (någon) upp­lysning om något, vanligen genom någon form av demonstration
någon visar (någon) något/sats
någon visar (någon) något
någon visar (någon) sats
hon visade honom vägen till banken; jag ska visa dig hur man gör
visa någon på dörren se dörr
visa någon till rätta se rätta
visa var skåpet ska stå se skåp
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 ge synligt stöd för visst (om­stritt) sak­läge eller dylikt
JFR påvisa, utvisa 2
någon/något visar (någon) något/sats
någon visar (någon) något
någon visar (någon) sats
något visar (någon) något
något visar (någon) sats
diagrammet visar att ingen ökning av importen skett de senaste åren; han måste visa att konstruktionen fungerar i praktiken
○ spec. matematik m.m. bevisa
där­med har vi visat att trianglarna är lik­formiga
belagt sedan 1344 stadga utfärdad av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)
visavisande, visning
visa sig, visa ut