publicerad: 2021  
vråla vrålade vrålat
verb
vrå`la
ge ifrån sig vrål
vråla (av något)
vråla (något/sats) (åt någon)
vråla (något) (åt någon)
vråla (sats) (åt någon)
vråla (åt någon att+verb)
demonstranterna vrålade slag­ord; publiken vrålade och tjöt av skratt; babyn vrålade halva natten
belagt sedan 1541; av ljud­härmande urspr.; jfr lågtyska wralen 'gnägga; skrika'
vrålavrålande, vrål