publicerad: 2021
vråla
vrålade vrålat
verb
●
ge ifrån sig vrål
vråla (av något)
vråla (åt någon att+verb)
vråla (något/sats) (åt någon)
vråla (något) (åt någon)
vråla (sats) (åt någon)
demonstranterna vrålade slagord; publiken vrålade och tjöt av skratt; babyn vrålade halva natten
belagt sedan 1541;
av ljudhärmande urspr.; jfr lågtyska wralen 'gnägga; skrika'
vrålavrålande, vrål