publicerad: 2021
värdinna
värdinnan värdinnor
värd·inn·an
substantiv
1
kvinnlig värd särsk. vid festligare tillställning
JFR
2värd 1
värdinneplikt
hon var värdinna på ambassadmottagningen; värdinnan skålade med gästerna en efter en; en perfekt värdinna som genast såg om någon av gästerna inte trivdes
○
någon gång äv. om kvinna som hyr ut rum
mest vid beskrivning av äldre förhållanden
värdinnan tillät inga dambesök på rummet
belagt sedan 1413 (testamente upprättat av Olof Jönsson till förmån för bl.a. Uppsala domkyrka (Svenskt Diplomatarium));
fornsvenska värdinna; av lågtyska werdinne med samma betydelse; till
2värd!!
2
ofta i sammansättn.
kvinna med uppgift att stå till tjänst med service åt kunder, resande m.m.
belagt sedan 1952