publicerad: 2021
värka
värkte värkt, presens värker
verb
●
ihållande göra ont
JFR
2smärta
något värker
huvudet värkte; de släpade sig fram på värkande fötter
○
ofta med opersonlig konstruktion
det värker (i något)
det värkte i alla muskler dagen efter maratonloppet
belagt sedan mitten av 1300-talet (Gotlands-Lagen);
fornsvenska värkia
värkavärkande, värk