publicerad: 2021  
älskling älsklingen älsklingar
älsk·ling·en
substantiv
äl`skling
person som är älskad av viss annan person; med el. utan erotisk inne­börd
han köpte tre röda rosor till sin älskling; hon väntade otåligt på att hennes älskling skulle komma hem; nu har de små älsklingarna somnat
spec. som till­tal
älskling, du är allt för mig; krama mig hårt, älskling!
äv. om djur el. före­mål vanligen i sammansättn.
älsklingsblomma; älsklingsfilm; älsklingsrätt; älsklingsuttryck
den lilla raggiga ponnyn är hennes speciella älskling
belagt sedan 1773
Flickan kom ifrån sin älsklings möte,
kom med röda händer. Johan Ludvig Runeberg, ur Idyll och epigram (i Dikter, 1830)