publicerad: 2021  
öra örat öron
ör·at
substantiv
ö`ra
1 ofta plur. (ettdera av två) hörsel­organ i huvudet, vars yttre delar vanligen består av en karakteristiskt formad flik kring en öppning hos människor och högre djur; i anatomiska och medicinska samman­hang särsk. om de inre delarna
öroninflammation; öronläkare; öronskydd; öronsus; inneröra; mellanöra; ytteröra
hörsel­benen i örat; hålla för öronen; en vax­propp hade satt igen örat; ned­satt hörsel på höger öra
○ ofta om en­bart den synliga fliken, ibland utan tanke på hörsel­funktionen
örclips; örhänge; örsnibb
hon kliade sig bak­om örat; hunden viftade på öronen; hon lät göra hål i öronen; han brukar klippa håret när det hänger över öronen
○ äv. något ut­vidgat med tanke på (god) förmåga att upp­fatta (viss typ av) ljud etc.; äv. bildligt i fråga om tolkning eller dylikt
musiköra; språköra
han har inte riktigt öra för finare stilistiska nyanser; ett namn som låter egendomligt för ett svenskt öra; för mina öron låter det som om hon försöker smita ifrån sitt löfte
○ spec. äv. för att an­tyda förståelse för någons syn­punkter eller dylikt i vissa ut­tryck
det går inte att komma åt NN efter­som hon har chefens öra
○ spec. äv. om örat betraktat som mot­tagare av (inte nöd­vändigtvis muntlig) information i vissa ut­tryck
händelsen hade inte nått pressens öron; det har kommit till mina öron att ...
det slår lock för örat/öronen se lock
dra öronen åt sig bli försiktignär världs­mästaren började förknippas med otillåtna preparat drog sponsorerna öronen åt sig
en fågel har kvittrat i mitt öra se fågel
få det hett om öronen komma i ett svårt och ut­satt lägechefen för världs­banken fick det hett om öronen när han mötte pressen
ha en räv bak­om örat se räv
ha öronen på skaft lyssna mycket upp­märksamthan hade öronen på skaft när mor­brodern berättade om sina äventyr i den stora världen
hålla öronen öppna vara upp­märksam och lyssna ordentligtnu får ni hålla öronen öppna om ni vill höra en hemlis!
inte tro sina öron inte lita på att man hört rätthan trodde inte sina öron när han fick reda på att han var på­tänkt som chef­redaktör på den nya tidningen
inte vara torr bak­om öronen vara oerfaren och omogenhon hade svårt att rätta sig efter en chef som hon inte an­såg hunnit bli torr bak­om öronen än­nu
(lyssna) med ett halvt öra (lyssna) med begränsad upp­märksamhethon lyssnade bara med ett halvt öra på väderleks­rapporten
låna sitt öra till någon gärna lyssna på någonjag lånar mitt öra till dig om du lovar att berätta sanningen
något går in genom det ena örat och ut genom det andra något glöms bort omedelbart, utan att registreraspå grund av bristande intresse, intelligens etc.: hans ständiga på­pekanden om riskerna med rökning verkade gå in genom det ena örat och ut genom det andra på eleverna
spetsa öronen in­rikta hela sin upp­märksamhet på att upp­fatta speciellt ljud eller med­delandehästarna spetsade öronen när hon närmade sig hagen
ta någon i örat tillrätta­visa någonibl. (särsk. förr) ackompanjerat av ett grepp om örat (el. ör­snibben): stats­ministern tog finans­ministern i örat efter hans olämpliga ut­talande
tala för döva öron tala utan att någon lyssnarhan sa till sina arbets­kamrater att diska efter sig, men han talade för döva öron
upp över/upp­över öronen i allra högsta gradde är upp över öronen förälskade i var­andra
vara idel öra lyssna upp­märksamtpubliken var idel öra under före­draget om arbets­rätt
vara på örat var­dagligtvara berusadpå festen blev hon rejält på örat
väggarna har öron se vägg
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska öra; gemensamt germanskt ord, besläktat med lat. au´ris med samma betydelse, i t.ex. auskultera
2 mindre, tämligen rundat hand­tag på sidan av kärl ofta in­gående i par
SYN. hänkel
hon höll ett stadigt grepp i grytans öron; en kaffe­kopp med av­slaget öra
små grytor har ock­så öron se gryta
belagt sedan senare hälften av 1300-talet Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)