publicerad: 2021  
övermakt över­makten
över|­makt·en
substantiv
ö`vermakt
● över­lägsen makt
JFR makt 1
○ äv. mer konkret grupp med över­lägsen styrka
ge upp in­för över­makten; de stod mot en över­makt av tre mot en
belagt sedan slutet av 1400-talet (Schack-tafvels lek); fornsvenska ivirmakt