publicerad: 2021
åtal
åtalet, plural åtal, bestämd plural åtalen
å|tal·et
substantiv
●
formellt yrkande om ansvar för (visst) brott inför domstol; vanligen framlagt av åklagare
JFR
talan
åtalsplikt; åtalspunkt; okynnesåtal
åtal (mot någon) (för något/att+verb/sats)
åtal (mot någon) (för något)
åtal (mot någon) (för sats)
åtal (mot någon) (för att+verb)
väcka åtal; riskera åtal; åtalet ogillades; bevisningen räckte inte för åtal
allmänt åtal
åtal som måste läggas fram av åklagare
enskilt åtal
åtal som väcks av målsägaresärsk. sedan åklagare beslutat att inte väcka åtal i målet
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska atal; till
åtala