publicerad: 2021  
örngott örn­gottet, plural örn­gott, bestämd plural örn­gotten
örn|­gott·et
substantiv
ö`rngott
● tyg­över­drag för sov­kudde
JFR kuddvar
örngottsband
broderade örn­gott; byta örn­gott; örn­gottets svalkande linne mot kinden
belagt sedan 1355 (Åbo domkyrkas Svartbok); fornsvenska örnagat 'örn­gott; huvud­kudde'; svenskt ord, för­ledet till öron (se ur­sprung till öra), efter­ledet trol. besläktat med gitta i bet. 'fånga upp, få tag i'