publicerad: 2021
anlägga
anlade anlagt, presens anlägger
verb
1
skapa (något) från grunden ofta något som kräver omfattande byggnadsarbeten
anläggare
någon anlägger något
anlägga en ny simbassäng; en busstation ska anläggas vid torget; man planerar att anlägga en väg genom naturskyddsområdet
○
äv. med avseende på eld eller dylikt (äv. bildligt)
anlägga mordbrand; anlägga moteld (i diskussionen)
○
äv. med avseende på detalj i utseendet eller dylikt
anlägga helskägg
○
äv. försvagat
ta på sig
anlägga en oförstående min
belagt sedan 1657;
efter lågtyska anleggen, tyska anlegen med samma betydelse; jfr ursprung till
ålägga
2
(börja) använda som metod vid behandlingen av viss företeelse
JFR
tillämpa
någon anlägger något (på något)
anlägga ett genusperspektiv på problemet
belagt sedan 1721
3
vanligen perfekt particip
inrikta på visst resultat
JFR
lägga an 2
något är anlagt på något
det hela var anlagt på geschäft
belagt sedan 1838
anläggaanläggande, anläggning