publicerad: 2021  
annan neutrum annat, bestämd singular andra, maskulinum andre, plural andra
pronomen
an`nan el. an´nan
● som inte är identisk med viss före­teelse, men ofta av samma slag
JFR övrig 1
inte nu men gärna en annan gång; hon är av annan upp­fattning än han; Anna är ogift, men de andra systrarna är gifta; kan vi inte tala om något annat
○ spec. (ofta substantiverat) som inte är samma person som den nämnda
hon lämnade honom för en annan
allt annat än se all
bland annat/andra som exempel (kan nämnas)lunchen bestod av bland annat grav­lax, sill och potatis; många länder har skrivit på, bland andra Eng­land och Frank­rike
det ena med det andra se ena
(det) skulle bara fattas annat se fattas
en annan var­dagligtjagen annan jobbar ju sextio timmar i veckan, suckade hon
en annan stackare se stackare
en eller annan någondet finns all­tid elever som av en eller annan an­ledning inte hänger med i skolan
en och annan se en
ett och annat lite av varjetrots att hon var ung hade hon än­då hunnit jobba med ett och annat
från det ena till det andra se ena
få se på andra bullar se bulle
få se på annat se se
gång efter annan se gång
i annat fall se fall
med andra ord se ord
om inte annat åt­minstoneom inte annat så ses vi till helgen!
som en annan idiot se idiot
tid efter annan se tid
vara en annan femma se femma
vända andra kinden till se kind
å andra sidan se sida
belagt sedan 1000-talet (runsten, Vagnhärad, Södermanland (Sveriges runinskrifter)); runform anan (ack.); böjnings­form av run- och fornsvenska annar 'annan'; gemensamt germanskt ord: tyska ander, engelska other; jfr ur­sprung till ändra