publicerad: 2021
arrangemang
arrangemanget, plural arrangemang, bestämd plural arrangemangen
ar·range·mang·et
substantiv
1
sätt att ordna eller strukturera (förhållandet mellan) konkreta el. abstrakta företeelser
säkerhetsarrangemang
EU har speciella arrangemang med vissa u-länder; rummet dominerades av en gustaviansk soffgrupp i smakfullt arrangemang
○
äv. med antydan om provisorium
olika arrangemang för barnpassningen
belagt sedan 1743;
till
arrangera
2
ordnad kollektiv aktivitet särsk. av underhållande el. festlig karaktär
JFR
tillställning
det blir speciella arrangemang för barnen under festivalen
○
äv. om motsvarande förberedelser
sekreteraren hade hand om arrangemangen inför årsmötet
belagt sedan 1743
3
bearbetning av musikstycke för annan besättning
pianoarrangemang
ett arrangemang (av något) (för någon/något)
ett arrangemang (av något) (för någon)
ett arrangemang (av något) (för något)
den kända folkvisan i ett arrangemang för kör och orkester
belagt sedan 1864