publicerad: 2021  
avljud av­ljudet, plural av­ljud, bestämd plural av­ljuden
av|­ljud·et
substantiv
a`vljud
typ av vokal­växling hos besläktade ord eller ordformer som inte beror på om­givande ljud; särsk. fram­trädande i böjningen hos de s.k. starka verben
JFR omljud
avljudsklass; avljudsväxling
av­ljudet syns tydligast i serier av typ "brinna – brann – brunnit"
belagt sedan 1849; efter tyska Ablaut med samma betydelse; jfr ur­sprung till ljud