publicerad: 2021
böta
bötade bötat
verb
●
tvingas betala (viss summa i)
böter som juridisk påföljd
någon bötar (belopp) (för något/sats)
någon bötar (belopp) (för något)
någon bötar (belopp) (för sats)
hon fick böta 600 kronor för felparkering
○
äv. bildligt
sona
någon bötar (med något) (för något/sats)
någon bötar (med något) (för något)
någon bötar (med något) (för sats)
han fick böta med sitt liv för sin oförsiktighet
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska böta 'ersätta, gottgöra; plikta med'; bildning till
2bot!!
bötabötande