publicerad: 2021  
basilika basilikan basilikor
bas·il·ik·an
substantiv
basi´lika
1 större rektangulär kyrkobyggnad som är in­delad i längs­gående skepp (av­delningar) med mitt­skeppet högst enl. en stil med rötter i den tidigaste kyrko­arkitekturen
JFR centralkyrka, rundkyrka
belagt sedan 1904; av lat. basi´lica 'kungshus; offentlig byggnad'; av grek. basilike´ (stoa´) 'kunglig (boning)'; jfr ur­sprung till basilisk
2 en krans­blommig krydd- och medicinal­växt
○ äv. om mot­svarande krydda
pasta med färsk basilika och oliver
belagt sedan 1538; av samma urspr. som basilika 1