publicerad: 2021  
behändig behändigt behändiga
be·händ·ig
adjektiv
behän´dig
● som fungerar väl och med liten an­strängning om verk­tyg etc. men äv. om metoder och dylikt
JFR händig, lätthanterlig, smidig
ett behändigt redskap; en bok i behändigt fick­format; en liten och behändig kamera; en behändig lösning på problemet
○ ibland ironiskt, med ton­vikt på lätt­vindighet
före­taget gjorde sig behändigt av med över­flödig arbets­kraft (adverbial)
belagt sedan 1644 i sin nuv. bet.; jfr fornsvenska behändogher 'skicklig; listig'; av lågtyska behendich med samma betydelse, eg. 'som är till hands'; jfr ur­sprung till händig