publicerad: 2021  
belägg belägget, plural belägg, bestämd plural beläggen
be·lägg·et
substantiv
belägg´
1 faktum som stöder något an­tagande el. något resonemang, någon ut­saga etc.
SE belägga 5
belägg (för/på något/sats)
belägg (för något)
belägg (för sats)
belägg (på något)
belägg (på sats)
det finns inga säkra belägg för att mutor före­kommit; han saknar belägg för sina på­ståenden
○ spec. om på­visad före­komst av (äldre) språklig före­teelse
beläggställe
det äldsta belägget på ordet är från 1300-talet
belagt sedan 1857; av tyska Beleg med samma betydelse; till belägga
2 täckande lager ofta mer el. mindre till­fälligt, ibland oönskat
bromsbelägg
radio­aktivt belägg
belagt sedan 1887