publicerad: 2021  
bespotta bespottade bespottat
verb
[-spåt´a]
● bibliskt håna och smäda
någon bespottar någon/något
någon bespottar någon
någon bespottar något
Jesus bespottades av fariséerna
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska besputta, bespotta; jfr ur­sprung till spotta
bespottabespottande, bespottelse